"Till sist släcktes arenan ned och publiken ropade ”sevenfold, sevenfold, sevenfold”. Ridån öppnades och bakom den stod scenen redo. Längst bak hängde deras symbol, en döskalle med en vinge på var sida, som lystes upp underifrån av eld. Shepherd of fire-introts klingande klockor hördes och deras leadgitarrist, Synyster Gates eller Brian Elwin Haner som är hans riktiga namn, kom ensam in på scenen och spelade gitarrbiten på introt. Resten av bandet anslöt sig en efter en och euforin spreds i publiken." 

"...Det var en sådan konsert man aldrig ville att den skulle ta slut och man kunde verkligen känna tomheten efter den sista låten. Då vet man verkligen att Avenged Sevenfold lyckats! När publiken gick ut från arenan kände man i luften att alla tyckte likadant. Det var verkligen glädje och alla pratade glatt om vad som varit bäst, tidigare spelningar som de varit på och förklarade sin kärlek till bandet. "

Två urdrag ur min recension jag skrev i svenskan om konserten tillsammans med filmerna jag klippte ihop. Om man kunde spola tillbaka tiden skulle jag lätt göra det och återuppleva dom timmarna igen!!

Just nu sitter jag begravd under tyskaboken. Har prov imorgon och det känns som jag kan allt efter att ha pluggat ungefär en gång, vilket antagligen bara är min hjärnas ursäkt för att slippa läsa ännu mer. Var nyss på luciaövning och det gick jättebra, nästan så jag längtar till första uppträdandet!! Men nu borde jag faktiskt inte sitta här och skriva, utan återgå till att försöka lära mig tyska tidsuttryck. AUF WIEDERSEHEN!!